Matteklubb och samarbete som medicin mot stök

Vi har nyligen haft en del turbulens i våra förskoleklasser, särskilt på fritidstid. Att barn börjar ”stöka” kan tolkas som att det är ”fel” på barnen. Men detta är en farlig väg att gå. Små barn är känsliga för våra fantasier om dem. Istället bör stöket tolkas som ett tecken på att det finns barn som behöver utmaningar på rätt nivå. Blir det för lätt eller för fritt kan det ofta bli rörigt bland barnen. De mår bra och utvecklas av våra höga förväntningar men detta kräver också vårt stöd för att de ska lyckas.

Vår lösning på problemet den här gången handlar alltså inte så mycket om enskilda barn utan mer om hur vi tillsammans kan organisera för förbättringar. På Kyrkskolan har fritidsavdelningarna den här gången visat stor flexibilitet och innovationskraft genom att hjälpa varandra i ett utvecklat samarbete. Så har det skapats utrymme för mer planering av organiserade aktiviteter som gjort stor skillnad. I det här fallet bland annat en matteklubb som skapat stort engagemang bland sexåringarna som gärna ”nördar in” på matematik om tillfälle ges att jobba med praktiskt material och att spela och leka.

Fritidshemmet ska inte underskattas som plats för lärande. I det kompensatoriska uppdraget har fritidshemmet också stor potential att göra skillnad för eleverna. Barns hela skoldag i klassrummet såväl som på fritidshemmet omfattas idag också av läroplanen Lgr 11 rev 16. Och jag vill påstå att en bra skola för lägre åldrar förutsätter ett väl fungerande fritidshem. Extra viktigt är det för barn i förskoleklass då detta första år i skolan sätter normen. Normen för hur ett skolbarn ska vara och normen för om man får vara med och känna sig delaktig (SPSM 2018). Om eleverna blir självständiga och trygga gynnas deras psykiska hälsa och skolresultat i framtiden. Med självständighet menas dock inte att de ska lämnas med för mycket eget ansvar. En nära relation till läraren och lärarens ledarskap är fortfarande mycket viktigt för att lyckas i skolan (Westling Allodi, 2010).

Att skolan bör vara rörlig för att förmå lösa problem betonas för att skolan ska förmå lösa utmaningar och bli effektiv för alla elever (Ainscow er al 2012). Inom specialpedagogiskt perspektiv kan detta liknas vid att skapa en tillgänglig lärmiljö.

Litteratur

Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S.  & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213.

SPSM (2018) Szönyi K, Söderqvist, T, Delaktighet– ett arbetssätt i skolan, Specialpedagogiska skolmyndigheten https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/delaktighet—ett-arbetssatt-i- skolan.pdf/

Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79

Lämna ett svar