Härom dagen då jag gick genom korridoren såg jag att några barn i årskurs 1 stod och pratade och pekade på en bild på väggen. -Där är du! Och här är jag! Bakom de två ställde sig en annan elev och läste texten högt och ljudligt. Om hon läste för mig eller för kamraterna är oklart. Men hon läste med flyt så att alla hörde. Hon är bra på att läsa.
– Barrträd Vi dansar runt en gran. Här är en tall. Lövträd. Jag ser en asp. Jag ser en Björk. Här är en ek.
Helena, som är lärare i klassen, har skapat och satt upp en affisch efter en skogsutflykt. Här återkommer begrepp som barrträd och lövträd tillsammans med bilder på träden och uppklistrade löv och barr. Händelsen beskrivs även i text för att locka till läsning. Att sätta fokus på skillnader och likheter mellan lövträd och barrträd är bra. På så vis ger undervisningen eleverna en karta att hänga upp sina kunskaper på. Den blir explicit – tydlig genom kategorierna (Wallberg 2019). Klassificeringen underlättar för att förstå mer om träden och därmed att minnas. Så ges eleverna ett schema för att organisera sin kunskap i långtidsminnet.
Om abetsminnet är begränsat så är långtidsminnet desto större – särskilt om det organiseras väl. Långtidsminnet är därför vad vi vill fokusera för att nå alla elever. Det kräver att kunskapen bryts ned i bitar (chunks) för att systematiskt kunna bygga utvecklade strukturer. Det kräver också att kunskapen hängs upp på tidigare kunskaper samt att eleverna ges många tillfällen till aktivt tänkande tillsamman med läraren, med kamrater och enskilt.
Enligt Nuthall krävs det 3-4 tillfällen av explicit undervisning där eleverna får tänka och bearbeta sin förståelse för att faktiskt plantera den i långtidsminnet (Nuthall 2007). Elever kan lära av varandra om de får tillfälle att kommunicera på ett organiserat sätt i klassrummet. Dokumentation i korridoren kan också bidra till ökat intresse och repetition av begrepp.
Att använda särskilda platser rekommenderas av Arthur Shimamura (2018). Han betonar efter sin forskning kring alzheimerpatienter att hela hjärnan ska aktiveras i flera steg för att lära. Hjärnan vill ha kul! En minnesvärd plats stimulerar flera olika delar i hjärnan och kan bidra till att konkretiserar kunskapen – göra den explicit/tydlig och meningsfull. En skogsutflykt kan också påverka gemenskapen i gruppen. Att känna gemenskap och uppleva mening är viktiga frågor för en hälsofrämjande skola. Det är också grund för elevernas motivation.
Träd är ett återkommande tema i åk 1
Nuthall Graham, (2007) The hidden lives of learners, Wllington: NZCER PRESS
Sherrington Tom & Caviglioli Oliver (2020) Teaching WalkThrus: Visual Step-By-Step Guides to Essential Teaching Techniques, John Catt Education
Shimamura, Arthur (2018) MARGE
A Whole-Brain Learning
Approach for Students and Teachers
https://shimamurapubs.files.wordpress.com/2018/09/marge_shimamura.pdf
Wallberg, H (2019) Lektionsdesign: en handbok, Gothia Fortbildning