Skatan före och efter – abstrakt blir konkret

23 februari, 2017

I veckan som gick har vi varit på Naturskolan i Nynäshamn och lärt oss om skatan. Det är som alltid roligt och spännande med den ambitiösa naturpedagogiken som vi möter där. För att inte tala om mys med brasa ute och att få klappa djuren. De har en majsorm och en ödla-en skäggagam.  Att klappa djuren var också en av höjdpunkterna som barnen lyfte fram efteråt i vår utvärdering.

Innan vi gick till Naturskolan tog vi ett tillfälle att rita skatan som vi tänkte oss den utan närmare studie. Barnen ritade härliga fåglar  som imellanåt hade något gemensamt med skator men som oftast inte var så ”skatlika”.

Man skulle kunna se ordet skata som ett abstrakt begrepp som barnen från början inte visste mycket om. Att det var en fågel hade de insett. Några visste nog att den var svart och kanske även vit. Men långt ifrån alla.

Idag fick barnen rita av en uppstoppad skata som vi hämtade från No-avdelningen. Och nu blev det tydligt att de lärt sig att uppfatta detaljer och kännetecken som är typiska för skatan.

Näbben har fått sin rätta färg, formen närmar sig verklighetens skata och även färgskiftningarna i fjäderdräkten kommer fram. På naturskolan fick de också särskilt studera skatans vingar som skiftar i olika färger. Denna taktila undersökning ser vi tydliga spår av i dagens teckning.

Så har begreppet skata blivit lite mer konkret i barnens medvetande. Det finns fakta om skatan som barnen känner till. Nu signalerar ordet en mängd detaljer i form och färg såväl som beteendemässiga kännetecken som att skatan kan stjäla andra fåglars ägg. Något som de berättade. 

Och det för oss tillbaka till utveckling och lärande. Enlig Piagét kan kunskap utvecklas i samband med erfarenhet, genom att individens syn på sig själv förändras eller att bilden av miljön förändras (Kullberg 2004:b:127).  I det här fallet kan skatan ses som en del av miljön vilken har förändrats. 

Vygotskji talar å sin sida om hur abstrakta begrepp länkas samman med konkreta erfarenheter och på så vis ges mening. Hans betoning av språket som ett redskap sätter fokus på hur vi bemästrar språket och hur språk och begrepp påverkar och förändrar oss och vårt medvetande (Vygotskji, 1939: 167 ff). Här kan begreppet skata sägas ha fått en mer realistisk form  i barnets medvetande.

Jag är ganska säker på att barnen lärt sig ett och annat om skatan så här långt. De vet mer om dem då de flaxar över gården. Och begreppet skata ger inte utrymme för ohämmade fantasier om fåglar. Det kanske får dem att tänka på äggtjuvar eller på svarta fjädrar som glänser i grönt och blått. Hur länge de kommer ihåg det är en annan femma. Men det finns gott om skator på skolgården som tur är. För repetition är ju all kunskaps moder.

Vygotskji, Lev (1939), Tänkande och språk, Daidalos

Kullberg, Birgitta (2004) Lust- och undervisningsbaserat lärande: ett teoribygge,

Tags: , ,

Kommentera