Förra veckan skrev jag om hur enkla fakta om Pokemon stimulerade till intresse för läsning i årskurs f och 1. Själv är jag för gammal för att ha vuxit upp med Pokemon och har varit skeptisk till vad de kunde bidra med pedagogiskt. Men jag har tänkt om då jag kan se att de kan vara till nytta. Alla medel är tillåtna för att få igång läsningen.
Vikten av böckernas attraktionskraft förstod man på 70-talet då stora författare som Astrid Lindgren och Lennart Hellsing bidrog med texter till läseböckerna och även illustrationerna gjorde sitt yttersta för att locka med både humor och allvar. Än idag visar mina elever nyfikenhet då de får stifta bekantskap med dem.
Ämnet Pokémon är relevant för många barn som sparar på korten och gärna talar om dem. Ofta är det små pojkar som vi särskilt också bör stimulera pga brister i läsintresse. Men även flickor attraheras av monstren som växer och utvecklar förmågor i olika faser. Fantasifigurerna symboliserar en individuell utveckling och tillväxt som alla barn kan känna igen sig i. Kanske är det en orsak till varför de fortfarande efter 30 år är så populära?
I veckan såg jag exempel på hur den läsning där barnen uppslukats och förlorat sig i Pokemon-fakta snart öppnade dörren för nya böcker. Efter att ha läst några mornar frågar ett av barnen om vi inte kan gå vidare och läsa en annan bok. Han har spanat in boken om Halloween/Alla helgons dag där den ligger i min boklåda. En pumpa med ett ondskefullt grin signalerar spänning som han gärna vill utforska. Även här är det förkunskaper från populärkulturen som triggar ett intresse.
Det finns idag många skoldebattörer som förespråkar att undervisningen inte ska vara progressiv och heller inte lustfylld för eleverna. De brukar hävda att vi behöver fokusera på faktakunskaper. Men det ena behöver inte utesluta det andra. ”Intresse är ett tecken på spirande kunskap” menade pragmatikern John Dewey. Han pekade därmed på förkunskapens betydelse för att ett intresse ska väckas i klassrummet. Även inom språkutvecklande arbetssätt såväl som kognitionsforskning förstår man vikten av förkunskaper för att skapa motivation. Då Arthur Shimamura (2018) förespråkar att ställa stora frågor initialt för att skapa motivation är han ute och draggar efter tecken på elevernas förkunskaper.
Böcker kan skapa mening genom att kittla fantasin eller knyta an till elevernas förkunskaper. Ska vi få alla elever att omfamna läsning krävs ämnen som appellerar till alla för att komma igång. Särskilt viktigt är det för barn som har begränsat med böcker i hemmen. Även elever som har svårt att få flyt i läsning kan glömma sina bekymmer då de upplever attraktionskraft i ämnet. I samtalen som uppstår kring läsningen motiverar vi till mer läsning då texten blir en nyckel till gemenskap. Positiva känslor av gemenskap fungerar som positiv förstärkning för mer läsintresse. Här spelar lärarens högläsning och boksamtalen i klassrummet en bärande roll. Men även läsning och samtal i mindre grupper kan göra mycket för att förstärka intresset.
På mornarna läser jag med elever i årskurs 1 för ökat flyt. Avkodningsförmåga är ännu inte helt automatiserad men de ljudar och lyckas läsa med visst stöd. Inte bara innehållet bör beaktas för att skapa en balanserad läs-och skrivundervisning. Det kräver flera moment av träning i både avkodning och ordförståelse som jag skrivit mer om här.
Bland eleverna på den här nivån kan en del ha svårt med relationer och fokus medan en annan har svårare att bli vän med bokstäverna. Olikheter kan vara en fördel när vi kan göra eleverna till resurser för varandras lärande (William & Leahy 2015). Att hitta olika konstellationer för att läsa eller arbeta tillsammans i skolan är en viktig fråga för att klassrummets planering ska uppnå den flexibilitet som efterfrågas av Wiliam (2013). I Sverige pratade vi förr mycket om kamrateffekten där elever kommer till nytta för varandra i linje med Wiliams resonemang. Som lärare kan vi stimulera på olika sätt genom att organisera olika samarbeten flexibelt. Vi kan både placera för att utveckla kunskap men även för att stimulera gemenskap. Klimatet i klassrummet byggs av trygghet och förmåga till samarbete inte bara med lärare utan även elever i mellan. Gruppvisa övningar kan då bidra till att skapa det välkomnande klimat som anses vara en grundförutsättning för att elever ska lyckas i skolan. Tillsammans med den varierade (och flexibla) undervisningen ges förutsättningar för alla elever att lyckas (Aiscow et al 2012, Thapa et al 2013).
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213
Shimamura Arthur (2018) Marge. A whole-brain learning approach for students and teachers, https://shimamurapubs.files.wordpress.com/2018/09/marge_shimamura.pdf
Thapa, A, Cohen, J Guffey S & Higgins-D’allessandro, A (2013) A review of school climate research, Review of educational research, 3, 357-385
Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhan (2015) Handbok i formativ bedömning, Stockholm: Natur & Kultur
Wiliam, Dylan (2013) Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken, Lund: Studentlitteratur