Flitiga myror i åk 1

I Helena Priors klassrum (åk 1) förefaller eleverna ofta uppslukade av undervisningen och på väggen utanför klassrummet ser man tecken på vad de sysslar med. Det ritas och skrivs mycket i kombination. Ämnen samspelar och klassen gör även utflykter. Barnen får både läsa, rita och skriva för att undersöka och befästa kunskap. Variation. Här sjunger man också med koppling till ämnet. Då jag går förbi eller hälsar på leder Helena ofta samtal i helklass. Genom förklaringar på tavlan och modellering ges eleverna stöd för sitt lärande.

På väggarna exponeras elevernas alster.

Undervisningen liknar det lärande för hela hjärnan som förordas av den framlidne kognitionsforskaren Arthur Shimamura (2018) Hans forsking kring Altzheimer betonar vikten av uppmärksamhet och aktivt deltagande för att lära. Hjärnan vill ha kul menar han och då syftar han på att den bör stimuleras på olika sätt med flera sinnen. När olika centra i hjärnan aktiveras kring ett ämne gynnas förmågan att minnas och förstå. För klassrummet sammanfattade han sina tankar i modellen MARGE.

Shimamuras modell MARGE

Helenas klassrum har också koppling till Ron Bergers An Ethic of Excellece. Liksom Berger vill hon lära eleverna att de är kapabla att lyckas på en hög nivå. Hon modellerar så att alla elever klarar att ta sig an arbetet. De får tillfälle att göra flera försök. Berger menar att den höjda ribban med mycket stöttning leder till att elever höjer sina förväntningarna på sitt arbete. De kommer att utveckla självkänsla efter att ha lyckats väl. Han menar att elever som har smakat på att lyckas genom träget arbete gärna vill fortsätta så. Berger använder modeller och flera tillfällen att träna i processen och exponerar ofta elevernas alster publikt. Ni har väl sett filmen Austins fjäril?

I veckan som gått har man arbetat kring myror i flera steg i Helenas klass:

Genom att rita på huvudet släpper all prestige kring tecknandet.
  • Introduktion: Rita en myra på huvudet
  • Rita sedan en myra som du tror att den ser ut.
  • Titta på Djurverket (UR) om myran.
  • Vi gör en tankekarta tillsammans för att minnas olika fakta. Helena skriver och illustrerar på tavlan för att öka förmågan att minnas.
Tillsammans med klassen gör Helena en tankekarta för att göra kunskapen tydlig.
  • Lyssna på Balladen om den kaxiga myran.
  • Titta på Djurverket igen
  • Titta på Visste du? (UR)
  • Bygga på med mer fakta tillsammans i tankekartan.
  • Titta på Visste du? Om myror på UR igen.

Helena visar oftast korta faktafilmerna två gånger med samtal emellan för att försäkra sig om att alla elever görs aktiva och förstår. Filmerna, samtalet och den gemensamma tankekartan ger en förförståelse. När eleverna känner till viktiga begrepp och samband kommer de lättare att kunna läsa och skriva om ämnet. Förförståelsen skapar motivation. Intresse är ett tecken på spirande kunskap menade redan Dewey på sin tid. Ju mer barnen kan, desto mer intresse visar de. Därför är det viktigt att etablera en förförståelse innan mer utmanade aktiviteter som att läsa och skriva.

I No-boken Puls (NoK) finns bra texter och övningar kring myror. Här är främst skrivövningar där eleverna ska fylla i begrepp. Helena kompletterar genom att göra linjer på baksidan av övningen. Där skriver de en faktatext tillsammans utifrån tankekartan. Genom att göra dubbla linjer blir också ett tillfälle att öva välskrivning.

Helena modellerar texten mening för mening.
  • PULSBOKEN + egen välskrivning.
  • Rita vad vi tror
  • Rita vad vi ser
  • Modellerering av texten. Skriva en text tillsammans- välskrivning utifrån tankekartan.
  • Läsa texten i No-boken tyst och sedan läsa högt tillsammans i kanon.
  • Prata om faktarutan
  • Välja att lägga till en egen mening till faktatexterna.
  • Sjunga Den kaxiga myran (Stefan Demert)

Hur Helena kommer att gå vidare med myrorna har vi ännu inte hunnit diskutera. Hon kommer att använda texten till sången Den kaxiga myran i klassrummet. Att sjunga är ett utmärkt sätt att lära sig språk och det gäller även modersmål. När eleverna lär sig orden i texten underlättar det deras läsutveckling. I en tid då engelskan dominerar på många plan är det särskilt viktigt att lyfta fram ett rikare svenskt språk. Ordkunskap är en förutsättning för att eleverna ska utveckla läsförståelse. För att minnas begrepp och förstå vad de lärt bör de också få tillfälle att återkomma till kunskapen vid flera olika tillfällen med intervall så kallad ”interlieving” (eng). Det är ochså bra att återberätta och att testa sig själv (Shimamura 2018). Kognitiv vetenskap understryker vikten av att repetera för att kunskap ska planteras i långtidsminnet. För att det ska ske behöver eleverna få tillfälle att dra sig till minnes – tänka efter. Genom upprepad tankeverksamhet flyttar kunskapen sakta in i långtidsminnet.

Berger Ron, An Ethic of excellence, Building a culture of craftmanship in students, Heinemann

Shimamura, Arthur (2018) MARGE
A Whole-Brain Learning
Approach for Students and Teachers
https://shimamurapubs.files.wordpress.com/2018/09/marge_shimamura.pdf

Picasso har klassen studerat med koppling till geometri. Även här ett tecken på samspel mellan ämnen. De genomarbetade bilderna tyder också på en hög kvalitet i bildämnets process.

Lämna ett svar