Närmiljö och kottar som bryr sig

Vi råkar bo en en naturskön kommun. Därför är det extra njutbart att gå på utflykt. Det är också ett mål i Lgr 11 att vi tillsammans med eleverna ska upptäcka närmiljön. Vi gör det ofta då vi varje måndag förmiddag året runt har lektion ute. I måndags gick vi till stranden. På vägen stannade vi vid en al då vi jobbat med bokstaven a. Vi plockade kottar och löv för att senare gestalta Aa och ta en bild att ha på väggen i klassrummet. Det blir så vackert med naturens oändligt varierade former och nyanser. Väl framme på stranden gjorde vi en liten övning parvis i gruppering med vår promenadkompis som vi fröknar delat in. På en liten talong hade jag skrivit upp ett antal uppdrag att lösa. Vi läste upp det första uppdraget, sedan fick de sätta igång. Då de blev klara med ett uppdrag fick de kryss på talongen och så läste vi nästa. Vad var det för mål med detta?

  • Att bekanta sig med matematiska begrepp och arter i naturen.
  • Att hålla reda på sin talong och vad man klarat och vad man har kvar
  • Att hålla ihop i par och lösa uppgiften.

Fördelen med den här övningen är att vi hinner med att möta varje grupp efter hand som de blir klara. Vi ser var de är i processen. Lite av ett formativt grepp. I efterhand kan jag tänka att det var lite många uppgifter. Och det är ju det som är vinsten med det formativa att vi får kunskap om elevernas förståelse och hur vi kan utveckla undervisningen. Det finns alltid plats för förbättringar om vi utvärderar vår undervisning efter hand.

Efteråt blev det fri lek. Något som barnen verkligen uppskattar. Leken i det fria uppmuntrar särskilt till samarbete och förhandlingar och tränar därmed språk och samarbete på ett särskilt effektivt sätt (Änggård 2009, Björck-Åkesson m.fl. 2014). En oförutsägbar miljö gynnar barnens fantasi och samarbete – en gemensam lek (Eriksson Bergström 2012). Vi behöver dock vara uppmärksamma! Att leka så kan vara en stor utmaning för elever som inte är så drivna i språk och koder. Ofta visar det sig genom att de lekande barnen inte lyssnar till deras förslag/initiativ. Nu behöver de stöttning från oss och kamraterna för att komma med i leken. Den tillåtande utemiljön kan nämligen också dölja att barn exkluderas (Engdahl 2009). Om vi kan uppmuntra barnen att inkludera varandra i leken gynnar vi deras empatiska förmåga och kapacitet till självkontroll. Detta torde vara särskilt viktigt för gruppen pojkars psykiska hälsa (Westling Allodi 2010).

Referenserna kring utelek är hämtade ur en sammanställning om forskning:

Tallberg Broman, I, Vallberg Roth, A-C, Palla, L, & Persson, S, (2015) Förskola tidig intervention, Vetenskapsrådet

Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79

Kommentera