För att alla elever ska lyckas i skolan efterfrågas en pedagogik som är både varierad och flexibel. Förmågan att variera metoder i klassrummet och vara flexibel för olika behov är tillsammans med ett välkomnande klimat utmärkande för klassrum och skolor som lyckas inkludera alla elever och ge dem möjlighet att utvecklas (Ainscow, Dyson, Goldrick & West 2012).
Det låter fint men vad innebär det då i praktiken kan man fråga sig? Nyligen upplevde jag ett exempel på sådan flexibilitet och variation som tycktes skapa engagemang och arbetsro. Det var i samtal med en av våra lärare i förskoleklassen som ett dilemma kom upp. Hen upplevde att en grupp pojkar var svåra att engagera i temat kring Astrid Lindgren som klassen arbetar med. Ska sägas att de här barnen är mycket bra på att läsa och ”duktiga” i skolan. Inte sällan är det just barn i behov av särskilda utmaningar som kan ställa till det och skapa ”stök” i grupper. Kopplas det till att något barn upplever en kris så kan det bli riktigt jobbigt för läraren. Vi talade om att gruppen kanske behövde ytterligare utmaningar eller få spinna på särskilda intressen. Naturvetenskap och rymden kan vara ämnen som lyfter intresset och skapar fokus är min erfarenhet.
Senare kom läraren tillbaka till mig och berättade hur hen kommit vidare med ”problemet”. Under arbetet med bokstaven A hade de kommit in på astronaut, vilket engagerade. En annan flexibel åtgärd var att låta guppen pojkar få i uppgift att bygga Bullerbyns Mellangården i Lego som en lösning för att gestalta det man läst och talat om i klassen. Det föll i god jord och nu satt gruppen plötsligt och diskuterade berättelsens detaljer då de samtidigt byggde oavbrutet under 45 minuter. Detta att få tillfälle att bygga blev en hävstång som gjorde att de engagerade sig och fick arbetsro att diskutera historien i detalj. Att på så vis vara flexibel och se till att hitta forum för elever att engagera sig menar vi är viktigt. Inte minst i förskoleklassen är det synnerligen bra om eleverna skapar en förförståelse för skolans ämnen. Men deras känsla av delaktighet (SPSM 2018) bör också stå i fokus så att de upplever skolan som relevant och intressant i sina liv.
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213.
SPSM (2018) Szönyi K, Söderqvist, T, Delaktighet– ett arbetssätt i skolan, Specialpedagogiska skolmyndigheten https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/delaktighet—ett-arbetssatt-i- skolan.pdf/