Så lunkar vi..

Idag var det dags för ”Lunken”, vår årliga löptävling på Svandamms-skolan. Och trots det rofyllda namnet kan jag vittna om att det inte är mycket lunkande över evenemanget utan ett rusande, löpande, kämpande, pressande, fajtande, flåsande och inte minst HEJANDE utan dess like. Först sprang de yngsta åk F-2 två varv runt Svandammsparken. För F-klassen var det mycket spännande och många gjorde sitt yttersta för att komma runt och det på en bra tid, i sina egenhändigt tillverkade nummerlappar.

Efter att vi var klara ställde vi upp oss som publik för att heja på nästa gäng som skulle springa lite längre. Först runt parken och sedan runt Trehörningen och tillbaka. Bland årskurs 3-5 hittar vi också våra kära faddrar som de yngre barnen naturligtvis gärna ville stötta och se när de sprang. Efter det myckna hejandet var det lunch. Dagen till ära serverades hamburgare som vi fick ta med oss ut på gården för att äta. Mycket festligt och uppskattat vill jag lova. Sedan var det dags för 6-ornas löptävling runt Lövhagen nu påhejade av barnen från årskurs 3-5.

Inom organisationteori säger man att traditioner bygger kultur. Och våran Lunk är sannerligen en sådan kulturbyggande händelse. Här samlas vi alla i en peppande tävling med många möten och påhejande över åldersgrupperna. (Vi tävlar främst mot oss själva såklart.) Känslan av gemenskap och delaktighet är smittande. Och samtidigt finns det ett pedagogiskt tänk kring utmaningen och progressionens betydelse genom den stegrande svårighetsgraden för de olika åldersgrupperna.

Och när jag hör barnen tala efteråt om sina och andras bravader där de påtalar att någon verkligen ansträngt sig och kämpat sig upp från föregående år. Ja, då känner jag stolthet. Det tyder på ett growth mindset (Dweck 2015) i barnens inställning där de tror att utveckling kommer genom ansträngning. En framgångsfaktor om något.

Dweck, Carol (2015) Mindset – du blir vad du tänker, Natur och Kultur Akademiska

Kommentera