Gagaboll i samlingsringen

Att aktivera alla elever på rasten är en vinnande strategi för att alla elever ska känna delaktighet, trivas, röra sig och hämta energi för livet och skolan. En föredömlig förespråkare för detta arbetssätt är Skolgårdsläraren Gustav Sundh som gett ut en bok och fått motta priser för sin strukturerade rastverksamhet. Hos oss har Gustavs bok lästs och han har inspirerat att organisera vårt fritidshem efter en liknande modell med roller som helikopter, djupdykare och lots för att sätta fokus på olika behov för att hålla en hög aktivitetsnivå av inkludering i lekarna på gården. Just i veckan upplever jag att lekandet tagit fart på allvar här då allt fler vuxna hos oss förefaller aktiva i att organisera just lekar.

Uteklassrummets samlingsringen har blivit rink för Gagaboll.

Idag kikade jag på en ny lek som dykt upp och blivit mäkta populär. Det är Niklas Myrtenblad leder Gagaboll i ett av våra uteklassrum till många elevers stora förtjusning. Ringen av stockar fungerar bra som sarg i detta spel som liknar spökboll eller dodgeball på engelska. Med en hand ska man försöka träffa motståndarna med en boll någon stans under midjan. Den som blir sist kvar vinner. Med Niklas i centrum lär sig alla elever att följa regler och känna sig peppade trots att de blir utslagna ibland.

– Bra spelat! Tack, ropar han om någon behöver stiga ur ringen en stund.

Det är viktigt att hitta positiva roller för alla elever. För barn är det särskilt centralt då det är när de får positiv bekräftelse som de faktiskt lär sig något visar kognitiv neurovetenskap. Här är lekar och samspel en nyckelfråga för att barn ska känna sig delaktiga i samhandling (SPSM 2018). I en studie från Australien av Graham & Hardwood (2011) spelade denna typ aktiviteter på en lekfull bollplan stor roll för att skapa nya och mer positiva förväntningar på särskilt vissa pojkar som tidigare upplevt sig ensamma i skolmiljön. Hos oss i tidiga år blir det en väg att förebygga elevhälsa tänker jag genom att alla elever blir aktiva och sedda. Vi vet att pojkar är särskilt sårbara i tidiga år då de ligger efter i utvecklingen (Westling Allodi 2010). Barns psykiska hälsa i skolan har jag skrivit mer om tidigare här.

Spelet startar när alla har en fot på stocken.


Graham, L and Harwood V, (2011) Developing capabilities for social inclusion: engaging diversity through inclusive school communities, International Journal of Inclusive Education, 15(1), 2011, 135-152. Taylor & Francis

SPSM (2018) Szönyi K, Söderqvist, T, Delaktighet– ett arbetssätt i skolan, Specialpedagogiska skolmyndigheten https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/delaktighet—ett-arbetssatt-i- skolan.pdf/

Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79

Post navigation

Lämna ett svar