Mallar OCH frihet för demokrati och miljö.

I förskoleklassen har vi geometriska block. De använder vi på olika sätt för att sätta fokus på geometriska former bland annat. Vi använder dem också för bildskapande. I den organiserade leken kan barnen exempelvis få bygga bilder efter mallar. Nu vet jag att det finns många därute som är skeptiska till mallar och jag kan hålla med om att de begränsar utrymmet för fritt skapande. Trots detta kan de ha en plats. De ger eleverna möjlighet att bekanta sig med materialet och med formerna. Att sortera och urskilja likheter och skillnader är en grundläggande analytisk kompetens. Med mallarna jobbar eleverna i allmänhet individuellt även om de ofta sitter fyra stycken tillsammans för att dela på klossarna. Den som känner sig osäker kan bygga direkt ovanpå mallen. Andra bygger vid sidan av med mallen som modell och en tredje börjar så småningom att utforma egna bilder. På så vis hittar barnen sin individuella nivå inom ramen för gruppen.

På internet såg jag för något år sedan hur barn i någon annan del av Sverige byggde mer fritt med detta material. Därför köpte vi in lite mer av det på fritids och ställde ut på en hylla. Och nyligen kom barnen igång med att bygga större mönster på mattan i stil med mandala under tiden på fritids. Nu samarbetade de mer kring bygget. De sorterade formerna och diskuterade hur det skulle se ut. De hjälptes åt.

Vad får vi ut av detta kan man fråga sig? I min värld gläder jag mig åt att barnen får utrymme att skapa med ett material som samtidigt kan återanvändas. Det fria skapandet är nämligen bra för hälsan. Det gör oss mer harmoniska då det reducerat stress och ångest (Bell & Robins 2007). Ett extra plus är att byggmaterialet heller inte konsumerar några resurser. Visst får barnen också rita och måla men i vår tid känns det särskilt viktigt att också gynna skapande som inte tär på miljön.

Samtidigt gynnar byggandet samarbete och samtal och synliggör på ett fantastiskt sätt vad vi kan åstadkomma tillsammans vi människor. Att kunna samlas kring en ide och förhandla om dess utformning i leken är en viktig förutsättning för mänskligt liv och en del i skolans demokratiuppdrag tänker jag. Demokrati handlar ju inte bara om hur makten att påverka organiseras på ett övergripande sätt. Demokrati är också en upplevelse av att kunna påverka sin situation, något som Amarthya Sen påtalat är särskilt utvecklat i Skandinavien genom våra folkrörelser. Att vi kan påverka vår situation tar sig uttryck i samarbeta, skapande och lek och kompetenser som utvecklas genom detta (Nussbaum 2016). Redan i tidiga år kan vi få sådana erfarenheter av samarbete och delaktighet i utvecklingen om det ges utrymme för det.

Bell Chloe E & Robbins Steven J (2007) Effect of Art Production on Negative Mood: a Randomized, Controllers Trial, Art Therapy: Journal of The American Art Therapy Association, 24(2) pp 71-75

Nussbaum Martha (2016) ”Introduction: Aspirations and the Capabilities List”, Journal of Human Development and Capabilities, Vol. 17, No 3, pp 301-308

Kommentera