Rasten har stor betydelse för hur elever trivs i skolan. Därför förordas numera trivselarbete i olika former under rasterna för att alla barn ska kunna känna sig delaktiga. På våra raster förekommer Trivselledare genom fritids där barnen är med och organiserar lekar på rasten som jag skrivit om här. Vår skolgård är däremot eftersatt och för att råda bot på det tog en kollega Malin Magnusson tag i att rusta genom att vi lärare skulle måla på asfalten. 
Är det lärares jobb skulle någon kunna fråga sig? Ja, menar vi som vet vad rasten betyder för eleverna. Om vi kan få eleverna att trivas på rasten och vara fysiskt aktiva så är mycket vunnet i klassrummet. Rörelse ökar nämligen barnens kognitiva förmåga och koncentration och på så sätt påverkas även vår arbetsmiljö i klassrummet av rastaktiviteter. Att lärare eller annan personal driver på utvecklingen är också tecken på en samarbetande kultur där ledningen förväntar sig att lärare kan utveckla skolan (Folkesson et al 2004:143).
Litteratur
Folkesson, Lena, Lengdahls Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004) Perspektiv på Skolutveckling, Lund: Studentlitteratur