Utmana på fritids

Ibland känner jag mig som Häxan Surtant när jag inte vill ha en massa väsen inomhus på fritids. Härom dagen tröttnade jag på hur några pojkar lekte med bilar i korridoren utanför klassrummet. De körde och slängde runt med de små monstertruckarna som jag tagit fram till dem ur ett skåp. De älskar de där bilarna och ändå, när jag lyssnade på deras lek så kändes den uttråkad och blasé. Så okreativ, ja näst intill destruktiv.

Jag sa stopp. Om de skulle fortsätta leka med bilarna var de tvugna att bygga något, sa jag till dem. Det tyckte de först inte om att höra men ok då, nöden har ingen lag. Någon tyckte visst att det vore kul att bygga gupp till bilarna.. De försvann in i byggrummet och sedan blev det tyst, länge..

Då jag tittade in hos dem var de nu helt uppslukade av sin lek. Teamet var djupt koncentrerat, upptaget av sina konstruktioner och förhandlingar i leken. Bilarna hade de fortfarande med sig men de slängdes inte längre runt. Byggandet hade tagit över och handlingen i leken. Och jag blev mycket nöjd. Det är så härligt när barnen fångas av leken och försvinner in i sin värld tillsammans för att skapa något. En plats där de har kontrollen och sätter verkligheten åt sidan. Jag vet att det är en hälsosam plats. Fri från stress. Och samtidigt en plats där de lär sig något, utmanar sin förmåga och samarbetar för att driva leken framåt.Vi ska inte underskatta vad leken betyder för barnen. Att visa respekt för barns lek är också ett ämne som betonas i boken Lek på allvar av Ole Fredrik Lillemyr (Liber 2013). Lillemyr refererar till Levy då han betonar att leken är ett område där barnets lust och inre motivation är nära kopplad till att barnet känner att det har kontroll över något där det sätter verkligheten åt sidan.

Lillemyr, Fredrik (2013), Lek på allvar – en spännande utmaning, Liber Stockholm

Lämna ett svar