{"id":5823,"date":"2023-02-17T17:44:38","date_gmt":"2023-02-17T16:44:38","guid":{"rendered":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?p=5823"},"modified":"2023-02-20T18:37:26","modified_gmt":"2023-02-20T17:37:26","slug":"popularkultur-fakta-och-lasintresse","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?p=5823","title":{"rendered":"Popul\u00e4rkultur, fakta och l\u00e4sintresse"},"content":{"rendered":"\n

F\u00f6rra veckan skrev jag om hur enkla fakta om Pokemon stimulerade till intresse f\u00f6r l\u00e4sning<\/a> i \u00e5rskurs f och 1. Sj\u00e4lv \u00e4r jag f\u00f6r gammal f\u00f6r att ha vuxit upp med Pokemon och har varit skeptisk till vad de kunde bidra med pedagogiskt. Men jag har t\u00e4nkt om d\u00e5 jag kan se att de kan vara till nytta. Alla medel \u00e4r till\u00e5tna f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng l\u00e4sningen. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Faktakunskaper i popul\u00e4rkulturen.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Vikten av b\u00f6ckernas attraktionskraft f\u00f6rstod man p\u00e5 70-talet d\u00e5 stora f\u00f6rfattare som Astrid Lindgren och Lennart Hellsing bidrog med texter till l\u00e4seb\u00f6ckerna och \u00e4ven illustrationerna gjorde sitt yttersta f\u00f6r att locka med b\u00e5de humor och allvar. \u00c4n idag visar mina elever nyfikenhet d\u00e5 de f\u00e5r stifta bekantskap med dem.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

\u00c4mnet Pok\u00e9mon \u00e4r relevant f\u00f6r m\u00e5nga barn som sparar p\u00e5 korten och g\u00e4rna talar om dem. Ofta \u00e4r det sm\u00e5 pojkar som vi s\u00e4rskilt ocks\u00e5 b\u00f6r stimulera pga brister i l\u00e4sintresse. Men \u00e4ven flickor attraheras av monstren som v\u00e4xer och utvecklar f\u00f6rm\u00e5gor i olika faser. Fantasifigurerna symboliserar en individuell utveckling och tillv\u00e4xt som alla barn kan k\u00e4nna igen sig i. Kanske \u00e4r det en orsak till varf\u00f6r de fortfarande efter 30 \u00e5r \u00e4r s\u00e5 popul\u00e4ra? <\/p>\n\n\n\n

I veckan s\u00e5g jag exempel p\u00e5 hur den l\u00e4sning d\u00e4r barnen uppslukats och f\u00f6rlorat sig i Pokemon-fakta snart \u00f6ppnade d\u00f6rren f\u00f6r nya b\u00f6cker. Efter att ha l\u00e4st n\u00e5gra mornar fr\u00e5gar ett av barnen om vi inte kan g\u00e5 vidare och l\u00e4sa en annan bok. Han har spanat in boken om Halloween\/Alla helgons dag d\u00e4r den ligger i min bokl\u00e5da. En pumpa med ett ondskefullt grin signalerar sp\u00e4nning som han g\u00e4rna vill utforska. \u00c4ven h\u00e4r \u00e4r det f\u00f6rkunskaper fr\u00e5n popul\u00e4rkulturen som triggar ett intresse.<\/p>\n\n\n\n

\"\"
Ordkort och b\u00f6cker i l\u00e4raren verktygsl\u00e5da.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det finns idag m\u00e5nga skoldebatt\u00f6rer som f\u00f6respr\u00e5kar att undervisningen inte ska vara progressiv och heller inte lustfylld f\u00f6r eleverna. De brukar h\u00e4vda att vi beh\u00f6ver fokusera p\u00e5 faktakunskaper. Men det ena beh\u00f6ver inte utesluta det andra. ”Intresse \u00e4r ett tecken p\u00e5 spirande kunskap<\/em>” menade pragmatikern John Dewey. Han pekade d\u00e4rmed p\u00e5 f\u00f6rkunskapens betydelse f\u00f6r att ett intresse ska v\u00e4ckas i klassrummet. \u00c4ven inom spr\u00e5kutvecklande arbetss\u00e4tt s\u00e5v\u00e4l som kognitionsforskning f\u00f6rst\u00e5r man vikten av f\u00f6rkunskaper f\u00f6r att skapa motivation. D\u00e5 Arthur Shimamura (2018) f\u00f6respr\u00e5kar att st\u00e4lla stora fr\u00e5gor initialt f\u00f6r att skapa motivation \u00e4r han ute och draggar efter tecken p\u00e5 elevernas f\u00f6rkunskaper. <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Shimamuras (2018) modell f\u00f6r klassrummet MARGE.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

B\u00f6cker kan skapa mening genom att kittla fantasin eller knyta an till elevernas f\u00f6rkunskaper. Ska vi f\u00e5 alla elever att omfamna l\u00e4sning kr\u00e4vs \u00e4mnen som appellerar till alla f\u00f6r att komma ig\u00e5ng. S\u00e4rskilt viktigt \u00e4r det f\u00f6r barn som har begr\u00e4nsat med b\u00f6cker i hemmen. \u00c4ven elever som har sv\u00e5rt att f\u00e5 flyt i l\u00e4sning kan gl\u00f6mma sina bekymmer d\u00e5 de upplever attraktionskraft i \u00e4mnet. I samtalen som uppst\u00e5r kring l\u00e4sningen motiverar vi till mer l\u00e4sning d\u00e5 texten blir en nyckel till gemenskap. Positiva k\u00e4nslor av gemenskap fungerar som positiv f\u00f6rst\u00e4rkning f\u00f6r mer l\u00e4sintresse. H\u00e4r spelar l\u00e4rarens h\u00f6gl\u00e4sning och boksamtalen i klassrummet en b\u00e4rande roll. Men \u00e4ven l\u00e4sning och samtal i mindre grupper kan g\u00f6ra mycket f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e4rka intresset.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Genom ordkort och sm\u00e5b\u00f6cker \u00f6var vi upp l\u00e4sflyt i en balanserad l\u00e4s och skrivundervisning som jag skrivit mer om h\u00e4r.<\/a><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 mornarna l\u00e4ser jag med elever i \u00e5rskurs 1 f\u00f6r \u00f6kat flyt. Avkodningsf\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r \u00e4nnu inte helt automatiserad men de ljudar och lyckas l\u00e4sa med visst st\u00f6d. Inte bara inneh\u00e5llet b\u00f6r beaktas f\u00f6r att skapa en balanserad l\u00e4s-och skrivundervisning. Det kr\u00e4ver flera moment av tr\u00e4ning i b\u00e5de avkodning och ordf\u00f6rst\u00e5else som jag skrivit mer om h\u00e4r.<\/a> <\/p>\n\n\n\n

Bland eleverna p\u00e5 den h\u00e4r niv\u00e5n kan en del ha sv\u00e5rt med relationer och fokus medan en annan har sv\u00e5rare att bli v\u00e4n med bokst\u00e4verna. Olikheter kan vara en f\u00f6rdel n\u00e4r vi kan g\u00f6ra eleverna till resurser f\u00f6r varandras l\u00e4rande<\/em> (William & Leahy 2015). Att hitta olika konstellationer f\u00f6r att l\u00e4sa eller arbeta tillsammans i skolan \u00e4r en viktig fr\u00e5ga f\u00f6r att klassrummets planering ska uppn\u00e5 den flexibilitet<\/em> som efterfr\u00e5gas av Wiliam (2013). I Sverige pratade vi f\u00f6rr mycket om kamrateffekten d\u00e4r elever kommer till nytta f\u00f6r varandra i linje med Wiliams resonemang. Som l\u00e4rare kan vi stimulera p\u00e5 olika s\u00e4tt genom att organisera olika samarbeten flexibelt. Vi kan b\u00e5de placera f\u00f6r att utveckla kunskap men \u00e4ven f\u00f6r att stimulera gemenskap. Klimatet i klassrummet byggs av trygghet och f\u00f6rm\u00e5ga till samarbete inte bara med l\u00e4rare utan \u00e4ven elever i mellan. Gruppvisa \u00f6vningar kan d\u00e5 bidra till att skapa det v\u00e4lkomnande klimat<\/em> som anses vara en grundf\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att elever ska lyckas i skolan. Tillsammans med den varierade (och flexibla) undervisningen<\/em> ges f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r alla elever att lyckas (Aiscow et al 2012, Thapa et al 2013). <\/p>\n\n\n\n

\"\"
Ordkort p\u00e5 tema h\u00e4lsa intresserar elever i f-klass som jobbat med tema kroppen. De har f\u00f6rkunskaper som motiverar.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213<\/p>\n\n\n\n

Shimamura Arthur (2018) Marge. A whole-brain learning approach for students and teachers, https:\/\/shimamurapubs.files.wordpress.com\/2018\/09\/marge_shimamura.pdf<\/p>\n\n\n\n

Thapa, A, Cohen, J Guffey S & Higgins-D\u2019allessandro, A (2013) A review of school climate research, Review of educational research,<\/em> 3, 357-385<\/p>\n\n\n\n

Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhan (2015) Handbok i formativ bed\u00f6mning, Stockholm: Natur & Kultur<\/p>\n\n\n\n

Wiliam, Dylan (2013) Att f\u00f6lja l\u00e4rande \u2013 formativ bed\u00f6mning i praktiken, <\/em>Lund: Studentlitteratur<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Förra veckan skrev jag om hur enkla fakta om Pokemon stimulerade till intresse för läsning i årskurs f och 1. Själv är jag för gammal för att ha vuxit upp med Pokemon och har varit skeptisk till vad de kunde…<\/p>\n

Read more →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":5834,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-5823","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-ar-1-3"],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/02\/img_6118-scaled.jpg?fit=2560%2C1920&ssl=1","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/p7YLN2-1vV","jetpack-related-posts":[{"id":5814,"url":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?p=5814","url_meta":{"origin":5823,"position":0},"title":"School is cool! – motivation och mening i tidiga \u00e5r","author":"Maria B Hurtig","date":"30 maj, 2023","format":false,"excerpt":"I laborativt samarbete och samtal kring tyngd hos olika Pok\u00e9monkarakt\u00e4rer tr\u00e4nas b\u00e5de matematiska begrepp, taluppfattning och svenska s\u00e5v\u00e4l som engelska. Enligt l\u00e5ngtidsutredningen 2019 \u00e4r det vanligt att skolor p\u00e5 landet halkar efter. I v\u00e5r skola p\u00e5 landet har vi v\u00e4nt en s\u00e5dan utveckling. Resultaten i l\u00e4sning har f\u00f6rb\u00e4ttrats f\u00f6r b\u00e5de\u2026","rel":"","context":"I \u201d\u00c5r F-3\u201d","block_context":{"text":"\u00c5r F-3","link":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?cat=1"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/05\/img_6429-scaled.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/05\/img_6429-scaled.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/05\/img_6429-scaled.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/05\/img_6429-scaled.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=700%2C400 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/05\/img_6429-scaled.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=1050%2C600 3x"},"classes":[]},{"id":5821,"url":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?p=5821","url_meta":{"origin":5823,"position":1},"title":"L\u00e4slust, lek och samhandling","author":"Maria B Hurtig","date":"11 februari, 2023","format":false,"excerpt":"I f\u00f6rskoleklasserna p\u00e5 kyrkskolan har m\u00e5nga av eleverna l\u00e4rt sig att l\u00e4sa vid det h\u00e4r laget. D\u00e4remot saknar l\u00e4rarna sm\u00e5b\u00f6cker med dragningskraft p\u00e5 barnen. N\u00e4r f nu l\u00e4ser i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning beh\u00f6ver vi utveckla hur vi samsas om resurserna st\u00e5r klart. De sm\u00e5b\u00f6cker som ettorna haft tillg\u00e5ng till under h\u00f6sten\u2026","rel":"","context":"I \u201d\u00c5r F-3\u201d","block_context":{"text":"\u00c5r F-3","link":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?cat=1"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/02\/img_6060-1-scaled.jpg?fit=1200%2C823&ssl=1&resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/02\/img_6060-1-scaled.jpg?fit=1200%2C823&ssl=1&resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/02\/img_6060-1-scaled.jpg?fit=1200%2C823&ssl=1&resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/02\/img_6060-1-scaled.jpg?fit=1200%2C823&ssl=1&resize=700%2C400 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/02\/img_6060-1-scaled.jpg?fit=1200%2C823&ssl=1&resize=1050%2C600 3x"},"classes":[]},{"id":621,"url":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?p=621","url_meta":{"origin":5823,"position":2},"title":"Leksaker som inspiration – Pok\u00e9mon","author":"Maria B Hurtig","date":"27 juni, 2014","format":false,"excerpt":"Ska man jobba med inspiration fr\u00e5n kommersiella leksaker som Pok\u00e9mon? Ja, argumenterar den h\u00e4r artikeln, d\u00e5 det kan ge inspiration till lek d\u00e4r barn kan f\u00f6rlora sig och finna sig sj\u00e4lva. Barnen tr\u00e4nar sina f\u00e4rdigheter samtidigt som deras tankar kan bli mer tillg\u00e4ngliga f\u00f6r reflektion - bildning. P\u00e5 v\u00e5r skola\u2026","rel":"","context":"I \u201d\u00c5r 4-6\u201d","block_context":{"text":"\u00c5r 4-6","link":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?cat=4"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2014\/06\/20140627-064210-24130935-e1403882519728.jpg?fit=388%2C363&ssl=1&resize=350%2C200","width":350,"height":200},"classes":[]},{"id":5499,"url":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?p=5499","url_meta":{"origin":5823,"position":3},"title":"Specialpedgogisk metod i klassrummet – ordkort","author":"Maria B Hurtig","date":"1 mars, 2022","format":false,"excerpt":"F\u00f6rkunskaper fr\u00e5n tema stimulerar intresset f\u00f6r l\u00e4sning. Alla elever \u00e4r olika. Somliga \u00e4r extra konservativa och tycker att de inte kan och vill prova att skriva om de inte k\u00e4nner sig s\u00e4kra p\u00e5 att det ska bli \u201dr\u00e4tt\u201d. Trots att de redan kan alla bokst\u00e4ver och ljud upplever de sig\u2026","rel":"","context":"I \u201d\u00c5r F-3\u201d","block_context":{"text":"\u00c5r F-3","link":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?cat=1"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2022\/03\/img_4165-scaled.jpg?fit=900%2C1200&ssl=1&resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2022\/03\/img_4165-scaled.jpg?fit=900%2C1200&ssl=1&resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2022\/03\/img_4165-scaled.jpg?fit=900%2C1200&ssl=1&resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2022\/03\/img_4165-scaled.jpg?fit=900%2C1200&ssl=1&resize=700%2C400 2x"},"classes":[]},{"id":2848,"url":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?p=2848","url_meta":{"origin":5823,"position":4},"title":"Ordkort, Pok\u00e9mon och formativa m\u00f6jligheter","author":"Maria B Hurtig","date":"9 november, 2017","format":false,"excerpt":"Vi kan som l\u00e4rare bli b\u00e4ttre p\u00e5 att undervisa genom att integrera bed\u00f6mning i det dagliga arbetet menar Dylan William (2013) i Att f\u00f6lja l\u00e4rande - formativ bed\u00f6mning i praktiken. Tanken kommer ursprungligen fr\u00e5n slutet av 60-talet d\u00e5 Scriven (1967) och Bloom (1969) formulerade vikten av en formativ bed\u00f6mning i\u2026","rel":"","context":"I \u201d\u00c5r F-3\u201d","block_context":{"text":"\u00c5r F-3","link":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?cat=1"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2017\/11\/img_6888.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2017\/11\/img_6888.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2017\/11\/img_6888.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=525%2C300 1.5x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2017\/11\/img_6888.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=700%2C400 2x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2017\/11\/img_6888.jpg?fit=1200%2C900&ssl=1&resize=1050%2C600 3x"},"classes":[]},{"id":5862,"url":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?p=5862","url_meta":{"origin":5823,"position":5},"title":"Sp\u00e5r av bildning","author":"Maria B Hurtig","date":"5 april, 2023","format":false,"excerpt":"Vi arbetar med tidig kartl\u00e4ggning och tidigt st\u00f6d f\u00f6r att alla elever ska l\u00e4ra sig l\u00e4sa i f-1 och hitta gl\u00e4djen i klassrummet. Det har lyft v\u00e5ra resultat och m\u00e4rks idag tydligt \u00e4ven p\u00e5 nationella prov i \u00e5k 3. F\u00f6r 4 \u00e5r sedan var det annorlunda. D\u00e5 hade en st\u00f6rre\u2026","rel":"","context":"I \u201d\u00c5r F-3\u201d","block_context":{"text":"\u00c5r F-3","link":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/?cat=1"},"img":{"alt_text":"","src":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/04\/image.jpg?fit=576%2C774&ssl=1&resize=350%2C200","width":350,"height":200,"srcset":"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/04\/image.jpg?fit=576%2C774&ssl=1&resize=350%2C200 1x, https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2023\/04\/image.jpg?fit=576%2C774&ssl=1&resize=525%2C300 1.5x"},"classes":[]}],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5823","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=5823"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5823\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":5838,"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/5823\/revisions\/5838"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/5834"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=5823"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=5823"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/kulturpedagogik.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=5823"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}