![\"IMG_3857.jpg\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2018\/12\/IMG_3857.jpg?resize=860%2C645\")
Susanne \u00c5gren \u00e4r regiss\u00f6ren och undersk\u00f6terskan som blev l\u00e4rare. Det h\u00e4r temat har hon skapat i en \u00e5rkurs 2 p\u00e5 Viaskolan i Nyn\u00e4shamn. Temat l\u00e5ter barnen dr\u00f6mma om framtiden men ocks\u00e5 ta reda p\u00e5 fakta kring olika yrken i verkligheten. Det bjuder ocks\u00e5 in till en n\u00e4rmare medverkan av f\u00f6r\u00e4ldrarna i klassen, n\u00e5got som \u00e4r ov\u00e4rderligt i samarbetet kring mindre barn.<\/h4>\nI det h\u00e4r temat\u00a0studerar vi centrala samh\u00e4llsfunktioner och tr\u00e4nar p\u00e5 att skriva faktatexter, skapa intervjufr\u00e5gor och intervjua, h\u00e5lla ett muntligt anf\u00f6rande, rita, l\u00e4sa och googla, skriva med blyerts och p\u00e5 i-pad, ta ut st\u00f6dord samt g\u00f6ra en tankekarta. Dessutom tar vi tillf\u00e4lle att \u00f6va p\u00e5 klockan.<\/p>\n
Susanne har tagit fram m\u00e5l som barnen f\u00f6rst\u00e5r. Det kan vara bra att ha d\u00e5 vi idag vet\u00a0att barn som f\u00f6rst\u00e5r vad de f\u00f6rv\u00e4ntas l\u00e4ra sig, f\u00e5r st\u00f6rre motivation att lyckas. Att ber\u00e4tta om m\u00e5l har d\u00e4rf\u00f6r blivit viktigt i skolan. \u00a0Andra saker att t\u00e4nka p\u00e5 f\u00f6r att motivera eleverna till Just sj\u00e4lvreglering\/sj\u00e4lvkontroll \u00e4r n\u00e5got som visat sig mycket effektivt att l\u00e4ra barn f\u00f6r att n\u00e5 goda resultat i skolan. Till det h\u00e4r\u00a0temat finns ett dokument specifikt f\u00f6r detta syfte d\u00e4r vi kan g\u00e5 igenom m\u00e5len med barnen i b\u00f6rjan av temat f\u00f6r att sedan under resans g\u00e5ng fylla i de olika moment som vi l\u00e4rt oss. P\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5r barnen en \u00f6verblick \u00f6ver vad vi ska l\u00e4ra oss under temat, vad vi har lyckats med och vad vi har kvar.<\/p>\n Susanne, som l\u00e4st l\u00e4rarutbildningen vid S\u00f6dert\u00f6rns H\u00f6gskola p\u00e5 senare \u00e5r, jobbar \u00a0g\u00e4rna med ett spr\u00e5k- och\u00a0kunskapsutvecklande arbetss\u00e4tt i enlighet med Pauline Gibbons tankar. D\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rjar ocks\u00e5 temat med\u00a0att l\u00e5ta barnen ber\u00e4tta, rita och skriva om vad de vill bli n\u00e4r de blir stora.<\/p>\n Jag ska bli konditor.<\/p><\/div>\n P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt aktives deras egen relation till \u00e4mnet samtidigt som barnen blir resurser f\u00f6r varandra i att skapa en f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else. Gibbons understryker n\u00e4mligen att en f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else\u00a0\u00e4r det som kr\u00e4vs f\u00f6r att barnen ska k\u00e4nna intresse f\u00f6r \u00e4mnet (Gibbons 2012). En annan f\u00f6rdel \u00e4r att barnen l\u00e4r k\u00e4nna varandra och f\u00e5r m\u00f6jlighet att lyfta fram sina olikheter vilket kan s\u00e4gas vara ett interkulturellt arbetss\u00e4tt som gynnar tolerans.<\/p>\n Susanne v\u00e4ljer att b\u00f6rja genom att leda ett samtal kring yrken. Att leda samtal mellan barnen knyter ocks\u00e5 an till en studie av Nuthall p\u00e5 Nya Zeeland. D\u00e4r visade det sig att merparten av vad barn l\u00e4r sig under lektionerna, l\u00e4r de av varandra (80%) (Dideau, 2015). Med detta i bakhuvudet kan det d\u00e4rf\u00f6r vara extra positivt att l\u00e4raren \u00e4r med och leder samtal i klassrummet. P\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5r hon en inblick i barnens f\u00f6rest\u00e4llningar och kan ocks\u00e5 vara med och p\u00e5verka vilka slutsatser som dras.<\/p>\n Jag vill jobba p\u00e5 kontor och skriva p\u00e5 dator<\/p><\/div>\n Under vernissagen fr\u00e5gar Susanne f\u00f6r\u00e4ldrarna om de kan komma och ber\u00e4tta f\u00f6r klassen om sina yrken. N\u00e5gon anm\u00e4ler sig frivilligt medan Susanne \u00f6vertalar ytterligare n\u00e5gra andra. Att p\u00e5 det h\u00e4r viset g\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldrarna delaktiga i skolan har m\u00e5nga f\u00f6rdelar. Alla barn i klassen f\u00e5r nu tillf\u00e4lle att m\u00f6ta olika yrkespersoner och skapa sig en f\u00f6rst\u00e5else kring yrken som deras egna f\u00f6r\u00e4ldrar kanske inte kan f\u00f6rmedla. P\u00e5 s\u00e5 vis gynnas skolans kompensatoriska uppdrag i f\u00f6rh\u00e5llande till eleverna. Familjerna\u00a0f\u00e5r ocks\u00e5 en \u00f6kad k\u00e4nsla av sammanhang med skolan vilket kan gynna samsynen mellan l\u00e4rare och familjer kring barnen och deras utveckling.<\/p>\n \u00d6vningarna till Vernissagen hittade Susanne p\u00e5 Lektion .se. L\u00e4nkarna dit finner du h\u00e4r men kr\u00e4ver att du blir medlem f\u00f6r att du ska kunna aktivera dem.<\/p>\n St\u00f6dord och tankekarta<\/p><\/div>\n N\u00e4r\u00a0f\u00f6r\u00e4ldrar h\u00e5ller anf\u00f6rande i klassen antecknar Susanne\u00a0p\u00e5 tavlan. Efter genomg\u00e5ngen hj\u00e4lps hon och klassen \u00e5t med att ta ut st\u00f6dord f\u00f6r att g\u00f6ra en tankekarta. St\u00f6ttning (scaffolding eng.) \u00e4r ett viktigt begrepp inom spr\u00e5kutvecklande arbetss\u00e4tt d\u00e4r vi g\u00e5r igenom tillsammans det som barnen senare ska genomf\u00f6ra sj\u00e4lva. H\u00e4r f\u00f6respr\u00e5kas ocks\u00e5 att ett exempel ska finnas tillg\u00e4ngligt f\u00f6r barnen att g\u00e5 tillbaka och titta p\u00e5 (Gibbons 2012). Att p\u00e5 det h\u00e4r viset visa p\u00e5 tavlan hur man antecknar och sedan tar ut st\u00f6dord fungerar som en st\u00f6ttande aktivitet som gynnar barnens f\u00f6rm\u00e5ga att sedan g\u00f6ra det samma p\u00e5 egen hand.<\/p>\n Som jag tidigare n\u00e4mnde \u00e4r det numera vedertaget att barn l\u00e4r b\u00e4ttre om de vet vad som f\u00f6rv\u00e4ntas av dem. D\u00e4rf\u00f6r jobbar vi med tydliga m\u00e5l och framg\u00e5ngskriterier i skolan. Susanne har tagit fram tv\u00e5 s\u00e5dana dokument som hon ocks\u00e5 delar ut till barnen under resans g\u00e5ng. Den ena ber\u00f6r hur man ska skriva och den andra hur man ska tala – f\u00f6r att n\u00e5 framg\u00e5ng.<\/p>\n En annan fr\u00e5ga som ocks\u00e5 understryks numera \u00e4r vikten av att st\u00e4lla h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 alla barn f\u00f6r att de ska l\u00e4ra sig. Detta \u00e4r viktigt att h\u00e5lla i minnet i dagens svenska skola d\u00e4r olika diagnoser kan ta mycket plats i samtalet kring elever. Ibland kan vi f\u00e5 f\u00f6r oss att alla inte kan l\u00e4ra sig. Men det st\u00e4mmer inte. D\u00e4remot kan de beh\u00f6va olika uppmuntran, s\u00e4rskilt som de utvecklas i olika takt. Och s\u00e5 har vi det d\u00e4r med trygghet och arbetsro som \u00e4r s\u00e4rskilt viktigt f\u00f6r en del barn med bra f\u00f6r alla.<\/p>\n Litteratur:<\/p>\n <\/p>\n![\"utva\u0308rdering\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2016\/04\/utva%CC%88rdering.png?resize=213%2C300\")
<\/a>framsteg menar Dylan William i boken Att f\u00f6lja l\u00e4rande<\/em>:<\/p>\n\n
\n
Spr\u00e5kutveckling ger f\u00f6rkunskap.<\/h3>\n
![\"Jag](\"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2016\/04\/IMG_3860.jpg?resize=300%2C225\")
<\/a>Vernissage och flera \u00e4mnen<\/h3>\n
![\"IMG_3853\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2016\/04\/IMG_3853-1-e1461837179888-225x300.jpg?resize=225%2C300\")
<\/a>Efter att barnen har jobbat f\u00e4rdigt med sina dr\u00f6myrken bjuds f\u00f6r\u00e4ldrar\u00a0in till vernissage d\u00e4r barnen f\u00e5r visa sina bilder och texter. Att p\u00e5 det h\u00e4r viset anv\u00e4nda estetiska l\u00e4rprocesser f\u00f6r att samla barn och f\u00f6r\u00e4ldrar i skolan ger en positiv bild av l\u00e4rande och skolans v\u00e4rld som kan vara st\u00e4rkande f\u00f6r relationen mellan familj och skola framgent. Vid det h\u00e4r tillf\u00e4llet f\u00e5r barn och f\u00f6r\u00e4ldrar g\u00f6ra \u00f6vningar tillsammans. Den ena \u00f6vningen \u00e4r ett antal g\u00e5tor som handlar om olika yrken. Den andra \u00f6vningen handlar om klockan och n\u00e4r olika yrkespersoner t.ex. b\u00f6rjar arbeta eller \u00e4ter middag etc. P\u00e5 s\u00e5 vis f\u00e5r barn och f\u00f6r\u00e4ldrar chans att repetera begrepps som barnen arbetat med i temat samt tr\u00e4na p\u00e5 klockan. Att dra in klockan i detta sammanhang \u00e4r ett finurligt s\u00e4tt i att f\u00e5 in matematiken i temat. Varf\u00f6r \u00e4r det bra? Jo, att arbeta \u00e4mnes\u00f6vergripande \u00f6kar n\u00e4mligen f\u00f6rst\u00e5elsen. N\u00e4r det blir tal om olika tider p\u00e5 dygnet kan f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r olika yrken \u00f6ka hos barnen. Men det \u00e4r inte bara f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r yrket som gynnas. P\u00e5 s\u00e5 vis g\u00f6rs ocks\u00e5 matematiken konkret vilket gynnar alla barns f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r klockan i det h\u00e4r fallet (Malmer, 1999)<\/p>\nF\u00f6r\u00e4ldrasamverkan f\u00f6r samsyn<\/h3>\n
![\"IMG_3858\"](\"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2016\/04\/IMG_3858-e1461837255714-225x300.jpg?resize=225%2C300\")
<\/a>\n
St\u00f6ttning f\u00f6r allas l\u00e4rande<\/h3>\n
![\"St\u00f6dord](\"https:\/\/i0.wp.com\/media1.kulturpedagogik.se\/2016\/04\/IMG_3861.jpg?resize=300%2C225\")
<\/a>L\u00e4ra sig tala och skriva – en b\u00f6rjan<\/h3>\n
\n
\n