Lekens allvar

När ska jag vara nöjd med hur jag når fram till mina elever? Det är en fråga jag ställt mig genom åren. Jag vill gärna att de ska uppslukas och ryckas med och drabbas av den där lusten som gör att de försvinner in i och ”förlorar sig” i sitt arbete precis på det sätt som händer i lek och skapande. Ibland vet jag att jag lyckats. Det är oftast då jag observerar ”barns egen kultur”. Den arena av lekar, sånger, gåtor men också deras egen organisation av sina lekar och aktiviteter (Mouritsen 2002, s.17). Det är ett område där barnen själva har makten, ofta på deras fritid men det kan också ske i leken inom skolans sfär. Om jag ser tecken på att de bearbetar och funderar på saker som vi lärt oss då jag tittar på dem i lekens värld, då känns det att jag har lyckats.

I vintras observerade jag hur vårt intensiva arbete med bokstäver i förskolan tog sig uttryck på gården där barnen började skriva bokstäver i snön. Det var roligt att se hur intresserade de var. Jag gjorde då det fatala misstaget att börja rätta till en bokstav och med ens dog barnets intresse. Att visa respekt för barns lek är också ett ämne som betonas i boken Lek på allvar av Ole Fredrik Lillemyr (Liber 2013). Lillemyr refererar till Levy då han betonar att leken är ett område där barnets lust och inre motivation är nära kopplad till att barnet känner att det har kontroll över något där det sätter verkligheten åt sidan.

Att observera barns samtal och lek är naturligt i förskolan och ger fantastiska möjligheter att reflektera över deras lärande. I skolan är det lätt att börja känna sig lite mer stressad och då kan det kännas omöjligt att hinna med. Men jag vill uppmuntra alla rastvakter, lärare såväl som fritidspedagoger eller elevassistenter, att hålla korpgluggarna öppna.  Genom att observera barns egen kultur kan vi få idéer till hur barnen ska nås eller vad som intresserar dem. Men det är också oerhört glädjande att kunna se då barn tar med sig sina nyvunna kunskaper och intressen eller sin färdighetsträning in i fritiden.

Referenser:

• Mouritsen, Flemming (2002)”Child culture – play culture”, i Flemming Mouritsen & Jens Quortrup (ed): Childhood and children ́s culture, University press of Southern Denmark
• Lillemyr, Fredrik (2013), Lek på allvar – en spännande utmaning, Liber Stockholm