Låt oss få fortsätta skriva digitalt (ASL)

Det har vaknat en sund skepsis kring digitala frågor i diskussionen runt skolan. Men det är sorgligt om denna diskussion leder till att vi slänger ut barnet med badvattnet. Trots att det ännu inte finns någon forskning som bekräftar frågan så ÄR digitala hjälpmedel till stor nytta i tidiga år då de fungerar som ett hjälpmedel för att få ALLA elever att skriva sig till läsning och att skriva mer utförligt. Då vi exponerar elevernas alster i skolan läses de också av både kamrater och vårdnadshavare (om det inte är Coronakris vill säga). Genom den tydliga texten blir alla elever stolta och även små pojkar som är sena i utvecklingen och ofta har finmotoriska svårigheter (Westling Allodi 2010). Genom en iPad kan lärmiljön bli mer tillgänglig och de kan uppleva delaktighet (SPSM 2018)

Det digitala arbetet förutsätter dock att både skrivare och paddor fungerar. Vi har haft lite svårt med att få allt att klaffa på sistone pga en snäv ekonomin och nitisk besparing inom organisationen som inte alltid lyssnar på vad som är viktigt för oss i undervisningen. Som lärare kan man bli trött för mindre.

Att skriva om sitt husdjur är roligt tycker många barn i Gunillas förstaklass. Och det är tydligt att både ämnet och metoden bidrar till utförligare skrivande.

SPSM (2018) Szönyi K, Söderqvist, T, Delaktighet– ett arbetssätt i skolan, Specialpedagogiska skolmyndigheten https://webbutiken.spsm.se/globalassets/publikationer/filer/delaktighet—ett-arbetssatt-i- skolan.pdf/

Westling Allodi, M. (2010). Pojkars och flickors psykiska hälsa i skolan: en kunskapsöversikt. SOU 2010:79

Lämna ett svar