Att skriva på iPad är ett effektivt sätt att uppmuntra till lästräning i förskoleklassen. Den digitala tekniken har hjälpmedel inbyggda så att alla elever känner sig uppmuntrade. Bokstäverna blir snygga förstås och genom appar som Skolstil kan elever pröva sig fram genom att via tangentbordets tryckningar både få lyssna till talsyntesen av enskilda bokstäver men också av hela ord och meningar eller stycken. Det är härligt att se sexåringarnas förtjusning då de får höra den digitala rösten läsa upp vad de åstadkommit. Deras förtjusning! 
Detta är ETT sätt att uppmuntra barnen att lära sig bokstäver och att skriva sig till läsning (ASL). Men att skriva med papper och penna är också bra och den fysiska skrivrörelsen underlättar för att memorera mer än då vi skriver digitalt. Hur vi än jobbar är det bra att befinna sig på sin egen nivå för att stimuleras i sin utveckling. 
Ett fritt skrivande ger naturligt utrymme för differentiering. Ger vi dessutom hjälp genom att skapa förförståelse för ämnet, förklara begrepp och kanske modellera goda exempel underlättar vi skrivandet. Metoder för detta är välutvecklade i ett språkutvecklande arbetssätt genom exempelvis cirkelmodellen (Gibbons 2013).
Idag då jag gick runt på skolan såg jag till min stora glädje att det skrivs i varje hörn. Och inte bara skrivs förresten utan ritas och målas också. En variation av metoder och uttryck gör att vi ser mer av eleverna och även breddar deras möjligheter att uttrycka sig genom olika språk. Att skapa rika möjligheter för eleverna att komma till uttryck bör prioriteras för att alla elever ska känna motivation. Här bör nämnas även sång och musik, drama och muntliga framförande som viktiga vägar att utveckla sitt språk.
Det är så roligt att se vad eleverna författat och ritat på olika nivå. Då kan man som utomstående få en inblick i vad de lär sig och man kan även få möjlighet att bekräfta arbetet vare sig man är lärare, förälder eller kamrat. 
Det digitala skrivandet har den fördelen att eleverna ofta skriver mer utförligt, något som varje lärare ofta sliter med för att åstadkomma. Ett annat bra sätt att utveckla språkets utförlighet är när läraren ger tillfälle till samtal för att utveckla förförståelse eller för att hämta inspiration från varandra i gruppen. På så sätt kan barnen fungera som läranderesurser för varandra (William & Leahy 2015). 
Sådana metoder för samtal är vanligt förekommande inom kooperativt lärande som många lärare på vår skola är mycket inspirerade av. Nyligen under våra kollegiala samtal kom det upp goda exempel på hur elevernas skrivande utvecklats genom att metoder för inbördes samtal före skrivandet. De kooperativa teknikerna passar mycket bra i vår tid och knyter väl an till det formativa arbetet där vi försöker utveckla undervisningen för att gynna alla elever. 
Att finna förhållningssätt och metoder i klassrummet för samarbete som utvecklar elevernas förmåga tycks vara den kooperativa metodens essens. Och det välkomnas särskilt av lärare i vår värld som ofta läst en lärarutbildning med mycket begränsat prat om metod. Här kommer de kooperativa modulerna att fungera som regn efter torka. Det börjar gro överallt. 
Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren
Wiliam, Dylan & Leahy, Siobhan (2015) Handbok i formativ bedömning, Stockholm: Natur & Kultur