I Nynäshamn har vi en centralt anställd specialpedagog och erfaren låg- och mellanstadielärare som jobbar med att fortbilda kommunens lärare digitalt och även besöker klassrummen för att träffa och utbilda elever. Så härom dagen hade vi på vår skola en utbildning i verktyg som utvecklats för att stötta dyslektiker i sitt skrivande på datorer – så kallad talsyntes (som läser upp texten) och särskilda rättstavningsprogram (som tar fram förslag på stavning i olika exempelmeningar).
Utbildningen var en workshop för lärare så vi lärde oss alla efter genomgång att hantera programmen. Samtidigt fick vi av vår erfarna kollega tips på HURET. Att det är bra att stänga av rättstavningen för att slippa rödmarkeringar som kan stressa elever. Rättstavningsprogrammet sätter man på efteråt. Vi fick också lära oss hur man bäst ställer in programmen för att barnen ska lära effektivt och inte luras att slarva pga tekniken. Sådana detaljer är just sådant som gör att lärare utvecklar sin förmåga till inkluderande undervisning. Att ta del av erfarna kollegors tysta kunskap och göra den explicit är guld värt för skolutveckling. En samarbetande kultur där sådan kunskap delas är det stoff som bygger framgångsrika skolor (Dyson & Millward 2000, Folkesson et al 2004).
Och redan dagen därpå hade en av våra hungriga pedagoger i årskurs tre installerat och ställt in programmen på alla sina datorer i klassen. Hon var överväldigad över elevernas aktivitet. Ska sägas att Maud också varit ute i klassen och fått mycket uppskattning av eleverna som hon tyckte var ”fantastiska”. Med hjälp av talsyntesen fick barnen verkligen fart på sitt skrivande. Nu började de diskutera stavning och fick intresse att rätta ord som kräver dubbelteckning bland annat. Och som så ofta med digitala media så skriver barnen utförligare. Så gläder man ett lärarhjärta.
Det är inte ovanligt att metoder som utvecklats av specialpedagogiska skäl, pedagogiska innovationer, fungerar bra för alla elever. De utvecklas gärna i en utmanande miljö men kan sedan flyttas vidare till nytta för fler. Nu lyfter kanske någon ett varningens finger över digitaliseringsivern. Man vet ju att vi minns bättre sådant vi skrivit för hand. Men det ena behöver inte utesluta det andra. Och det menar forskning av exempelvis Hattie (2009) att i effektiva klassrum använder läraren varierade metoder. Det kan handla om att skriva både på dator men även för hand exempelvis.
Erfarna lärare som delar med sig: Kristina och Maud
Dyson Alan & Millward Alan (2000) Schools and Special Needs: Issues of Innovation and Inklusion, London: Sage Publications
Folkesson, Lena, Lengdahls Rosendahl, Birgit, Längsjö, Eva & Rönnerman, Karin (2004) Perspektiv på Skolutveckling, Lund: Studentlitteratur