Vardagsmatte och delaktighet

En del barn som befunnit sig i svårigheter på förskolan fungerar bättre i F-klass. Hur kan det vara? Det kan förstås bero på mognad. Men det kan också bero på ökade kognitiva utmaningar som ger dem tillfredsställelse. För den som har svårt med samspel är utrymmet för fri lek och fritt samspel också mer begränsat här. På så vis får de under dagen inte så många tillfällen att ”misslyckas”. Efter en diskussion på Facebook har jag förstått att jag delar denna erfarenhet med flera lärare i F-klassen. Här påpekades att F-klass ofta har en tydlig struktur. Dvs vi vuxna styr. Och det är ganska ”inrutat”. Struktur är något som passar de flesta barn och särskilt sådana i svårigheter.

Men det finns också barn som har svårt med de kognitiva utmaningarna. Barn som lyckas bra med fri lek. Och det är precis det här som är den stora utmaningen för oss pedagoger. Att få alla barn att känna sig delaktiga och intresserade. Att få dem att känna att de kan. Att lyckas är viktigt för små barn. Det bygger deras självkänsla. Att hitta ett sätt att undervisa som passar alla barn på olika nivåer kallas på ”skolverksspråk” för ”generella anpassningar”. Hur gör man det exempelvis inom matematik?

Vi tycker att lekar och spel är en utmärk väg att öva. I leken tjuven ovan får två barn 10 spelpjäser var och en tärning som de får turas om att slå. Nu ska de ”tjuva” så många pjäser från varandra som tärningen visar tills någon vunnit alla. Det ger barnen många tillfällen att räkna och öva taluppfattning i området 1-20.

Men vi har också aktiviteter som gynnar olika nivåer. Inom matematik jobbar vi ofta genom att samtala och laborera med praktiskt material på tavlan men även i skogen eller i olika lekar. Varje dag räknar vi exempelvis aktiviteterna i vårt schema och pratar om begrepp som före och efter samt ordningstalen. T.ex. Vad som kommer först, sist eller på sjätte plats. Men vi kan också ställa frågor och laborera med våra namnlappar och addera eller subtrahera tal som jag skrivit om här. Även höga tal kan komma på fråga för våra samtal om matematik vilket jag skrivit om här. Trots att inte alla barn känner sig förmögna att svara på alla frågor spontant har vi genom det konkreta materialet en unik möjlighet att guida dem till förståelse. Det är ju inte bara de som redan kan som ska få frågan. Utan även andra. Här blir det praktiska materialet på tavlan som en ”stötta” för att räkna och förstå matematiska förhållanden. Det gynnar barnens koncentration då alla kan ”hänga med” genom bilderna. Att på det här sättet arbeta med praktiskt material och laborera och tala om begrepp inom matematikundervisningen är ett sätt att göra matematiken verklig. I Piagéts begreppsvärld omtalas detta som ett sätt att ge barn ”inre bilder” av matematiska begrepp (Malmer 2010). Detta gynnar alla barns förståelse för ämnet och inte minst barn med inlärningssvårigheter enligt Gudrun Malmer i Bra matematik för alla.

Gudrun Malmer (1999/2010) Bra matematik för alla. Lund Studenrlitteratur

2 comments for “Vardagsmatte och delaktighet

Lämna ett svar