Kottar som mätinstrument

Idag var det måndag och vi gick till skogen som vanligt. Väl där drog vi oss till minnes förra veckan då vi mätte varandras fötter med hjälp av kottar. Idag var det dags att mäta varandra på längden. På så vis kan vi upptäcka olika saker man bör tänka på när man mäter, och vad en måttenhet kan vara. Barnen jobbade i par med sin iPadkompis. Överallt i skogen låg de nu utspridda och tittade upp i trädkronorna medan kamraten radade upp kottar. Och det blev en hel del. Resultatet tog vi med oss in i samlingen då vi kom hem.Det visade sig då att antalet kottar inte överensstämde med vem som var kortast och längst. Hur kunde det komma sig? frågade Helena. Jodå, det hade de redan börjat fundera över. Kottarna kunde ju vara olika stora och så kunde det bero på om man lade dem på bredden eller längden. Ett bra samtal om mätning tycker vi då vi både får öva begrepp, och tala om antal och olika förutsättningar för bra mätning. Något vi kan spinna vidare på.

På det här sättet räknar vi också med konkret material, något som gynnar barnens taluppfattning och vi lär oss ett korrekt matematiskt språk (Kruse 1914, Malmer 1999).

Källa:

Kruse, Anna (1914). Åskådningsmatematik: ett försök till plan för de fyra första skolårens arbete på matematikens område. 2. uppl. Stockholm: Norstedts

Malmer Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur