Omkrets och mätexperiment

V

i har studenter på besök i F-klassen. Det är bra på flera sätt. Då kan man få hjälp att se verksamheten med ”friska” ögon och dessutom få tillfälle och inspiration att utveckla nya övningar. En av studenterna ska göra en mätövning i mindre grupper framöver och vi funderar på att även ta upp begreppet omkrets. För att barnen ska vara med på banan när det bli dags för studenten gjorde jag idag en introduktion av begreppet.

I samlingen presenterade jag ordet och barnen fick gissa vad det kunde betyda. Därefter förklarade jag och sedan gjorde vi ett experiment. Hur många kaplastavar skulle det behövas för att lägga mattans omkrets tro? Barnen fick gissa och vi skrev upp några olika förslag/uppskattningar på tavlan. Sedan lade jag ned tre stavar och vi räknade högt tillsammans. Därefter fick barnen lägga tre stavar var, ett efter ett, och hela tiden räknade vi högt. Det blev 79 stavar. Att räkna så långt är stort i F-klassen. Det var  fler än vad vi uppskattat. Så repeterade vi ordet OMKRETS i talkör.

Varför? På det här sättet introducerar vi mätning då stavarna förebådar den roll som måttenheter har. Vi passar också på att räkna med konkret material, något som gynnar barnens taluppfattning och vi smakar på ett korrekt matematiskt språk (Kruse 1914, Malmer 1999).  Ett korrekt matematiskt språk är centralt för att lära matematik och betonas även inom inom andraspråksundervisning där det är viktigt att hjälpa barnen att utveckla ett kontextoberoende språk enligt Cummins (i Gibbons, 2006).

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren

Kruse, Anna (1914). Åskådningsmatematik: ett försök till plan för de fyra första skolårens arbete på matematikens område. 2. uppl. Stockholm: Norstedt

Malmer Gudrun(1999) Bra matematik för alla, Lund, Studentlitteratur

Lämna ett svar