Skolspöket pratar ben

Snön har kommit och i vår klass har ett av barnen brutit ett nyckelben. Detta gav upphov till en massa frågor och minnen kring benbrott i gruppen. Kort sagt, här fanns mycket att tala om. Så jag och min kollega Helena gjorde slag i saken och hämtade ner ”skolspöket Albert” (ett skelett i naturlig storlek) så att barnen kunde få leta upp nyckelbenet.

Klassen ställde många intressanta frågor till Albert om kroppen och han berättade och ”visade benen”. I slutet undrade de om han var ett gott eller ont spöke. Som tur var visade han sig vara en beskyddare av alla barn. Endast vuxna som varit stygga skulle se upp. Det tyckte barnen var betryggande. Då vi, som brukligt på fredagar, ritade och skrev om skolveckan var det tydligt att Albert gjort intryck med sitt besök.


Det är härligt att kunna låna ett skelett från No-avdelningen på skolan. Att förmedla mening på andra sätt än genom text kan ses som ett sätt att variera sig (Clarke & Clarke 2006:57, Cummins 1996:77). Nu råkade det också bli lite av teater. Men ur lärande-perspektiv känns det bra att skapa en förförståelse kring kroppens många begrepp. Kroppen kommer ju barnen att fördjupa sig i högre upp i åldrarna. Särskilt för barn med svenska som andraspråk är förförståelse viktigt (Gibbons, 2006).

Clarke, Doug & Clarke Barbara (2006). Hur arbetar duktiga lärare? I Emanuelsson, Göran & Doverborg, Elisabet (red.) Matematik i förskolan. 1. uppl. Göteborg: NCM/Nämnaren, Göteborgs universitet

Cummins,Jim (1996) Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. California Association for Bilingual Education

Gibbons, Pauline (2006). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 1. uppl. Uppsala: Hallgren & Fallgren

Lämna ett svar